Tre vanliga missförstånd om K10-blanketten

K10-blanketten hör till de mest invecklade delarna av deklarationen – inte minst för företagare som vill maximera möjligheterna till lågbeskattad utdelning. Och det finns goda skäl att ha koll på detaljerna. Missförstånd kring regelverket kan i längden göra att du inte utnyttjar ditt utdelningsutrymme fullt ut eller får en högre beskattning än nödvändigt. Här är tre vanliga missuppfattningar som ofta skapar osäkerhet bland företagare.

1. Utdelningen beskattas när du tar beslut – inte när vinsten uppstår

Det är lätt att tro att utdelning du tar baseras på vilket räkenskapsår bolaget gjort vinsten. Men för K10-blanketten är det något helt annat som styr: när beslutet om utdelningen faktiskt tas. Det spelar ingen roll vilket år som vinsten är upparbetad i årsredovisningen.

Det betyder att även om ditt bolag hade ett starkt resultat under exempelvis räkenskapsåret 2023, så kommer utdelningen beskattas under 2024 om bolagsstämman fattar beslutet i januari 2024. Tidpunkten för beslutet är alltså avgörande för vilket års K10 du ska redovisa utdelningen i.

2. Bara vid huvudregeln påverkas gränsbeloppet av fjolårets löner

Gränsbelopp – alltså det utrymme som styr hur mycket utdelning du kan ta ut med 20 % skatt – beräknas på olika sätt beroende på vilken regel du använder: förenklingsregeln eller huvudregeln. Förenklingsregeln ger ett fast belopp oavsett lön. Om du istället använder huvudregeln är det bolagets löner som avgör hur stort gränsbeloppet blir – och då är det lönerna från föregående år som räknas. Missförståndet är särskilt vanligt bland nystartade bolag. Många antar att löneuttaget under det aktuella beskattningsåret – till exempel 2024 – påverkar K10:an för samma år. Men så är alltså inte fallet om du använder huvudregeln.

När du använder huvudregeln krävs det även att flera villkor är uppfyllda för att löneunderlaget ska räknas: du behöver äga minst 4 % av aktierna och antingen du själv eller en närstående måste ha tagit ut tillräcklig lön under föregående år.
Vad som räknas som tillräcklig lön beräknas utifrån de totala kontanta lönerna i bolaget – inklusive eventuella dotterbolag.

Vill du fördjupa dig i hur K10-blanketten fungerar – och få fler tips på hur du undviker vanliga fallgropar? Ta del av Wints kostnadsfria webinar om K10:an här.

3. Förenklingsregeln är enkel att använda – men inte alltid det bästa valet

Förenklingsregeln, eller schablonregeln som den också kallas, ger ett fast utdelningsutrymme – oavsett hur mycket lön du tagit ut. Det gör den särskilt populär bland företagare med lägre löneuttag. Men trots att den låter enkel innehåller den flera viktiga begränsningar som många missar. Du får bara använda förenklingsregeln på ett av dina direktägda bolag varje år. Det är därför man bör använda den i det bolag där man har störst ägarandel. Det är också vanligt att tro att hela beloppet gäller per person. Men i själva verket får du endast din ägarandel av schablonbeloppet. Schablonbeloppet för 2024 är 204 325 kr, så om du till exempel äger 50 % av aktierna får du bara hälften av det.

Ett annat vanligt missförstånd är att regeln är låst över tid. Faktum är att du kan växla mellan förenklingsregeln och huvudregeln från år till år, beroende på vad som ger störst utdelningsutrymme.

Känns det fortfarande krångligt?

Om du är kund hos Wint och inte vill sätta dig och reda ut allting som rör din K10 kan du låta oss göra den för 2500 kr. Det innebär att du snabbt och enkelt får reda på din totala utdelning och hur stor del av den som kan beskattas lägre. I samband med detta får du fylla i hur mycket utdelning du vill ta ut. Sedan fixar vi resten!