En del företagare nöjer sig med att kika på hur mycket pengar de har på bankkontot och tänker att det räcker för att veta hur det går för företaget. Men faktum är att det sällan ger en rättvis bild av företagets ekonomi.
Du som drivit företag ett tag vet ju att den summa som finns på kontot idag lika väl kan dubbleras som halveras till imorgon. Beroende på hur det ser ut med kundfordringar och skulder för stunden.
För att få en korrekt bild över företagets ekonomi finns det fler parametrar att ta i beaktande. Bland annat att göra budget för både sitt resultat och sin likviditet. Häng med, vi reder ut skillnaderna.
Resultat – skillnaden mellan intäkter och kostnader
För att hålla koll på hur det går – eller har gått – för företaget under en viss tidsperiod ska du kolla på resultatet. Det är relativt enkelt. För att få fram ett resultat slår du samman alla intäkter för perioden och drar sedan bort kostnaderna.
Om summan blir positiv har du gått med vinst. Om den blir negativ har du gått med förlust. Det är alltså, i sin enklaste form, ganska straight forward att räkna ut och kolla på resultatet.
Men det du ser i din resultatrapport visar allt som oftast hur det har gått i en redan avslutad period. Det visar inte hur det går för dig just nu. Därför bör du också hålla koll på din likviditet.
Likviditet – skillnaden mellan pengar in och pengar ut
Ditt företags likviditet ger en fingervisning om bolagets förmåga att betala sina skulder på kort sikt. Det vill säga om du har – och förväntas ha – tillräckligt med pengar på kontot för att betala dina räkningar, löner och andra utgifter.
Att kunna sköta sina betalningar är livsviktigt som företagare. Därför är det också av högsta vikt att hålla koll på sin likviditet och se till att det alltid finns så kallade likvida medel på dina konton.
Din likviditet får du fram genom att dra bort summan av dina skulder från summan av dina kundfordringar. Det vill säga “pengar in” minus “pengar ut”. För att ha en god likviditet bör resultatet av den uträkningen vara positiv vid varje givet tillfälle.
Gör budget över ditt resultat och din likviditet
Det är alltid en bra idé att göra både en resultatbudget och en likviditetsbudget för ditt företag. Varför? För att helt enkelt kunna försöka förutse hur det kommer att gå för bolaget framöver. Men även för att ha ett bra underlag för att fatta beslut om din verksamhet.
Dessa gör du med fördel under början av året när du har förra årets resultat och det nya årets planer färska i minnet.
Mer läsning: “Varför gör man avskrivningar?”
Resultatbudgeten lägger grunden för din målsättning
Resultatbudgeten gör du, logiskt nog, för att försöka förutse ditt resultat för en given period. Exempelvis för det närmaste året.
Dela upp resultatbudgeten månadsvis och utgå från dina kostnader – de är ofta lättare att förutspå. Vilka kostnader är fasta respektive rörliga? Kommer du behöva göra några investeringar under året? I vilken månad förväntas den kostnaden i så fall komma?
Komplettera sedan med dina förväntade och önskade intäkter varje månad. Här finns säkert vissa intäkter som du vet kommer att komma och andra som du tror eller hoppas på. Försök vara så realistisk som möjligt. Brukar vissa månader vara bättre än andra? Ta i så fall sådant i beaktande när du gör din budget.
När du har gjort en resultatbudget kan du med fördel kika i den varje månad. På så sätt kan du se hur du och dina kollegor behöver prestera för att uppnå önskat resultat. Efter varje avslutad månad kan du också jämföra ditt faktiska resultat med det du budgeterat för, för att se om du ligger i fas med dina mål.
Likviditetsbudgeten hjälper dig att fatta beslut
Det bästa sättet att hålla koll på företagets likviditet, och på så sätt ge sig själv ett bra beslutsunderlag för eventuella investeringar, är att göra en likviditetsbudget.
Likviditetsbudget kan göras över hela året, men bryts med fördel ned på månads- eller till och med veckobasis. Anledningen är att du hela tiden ska kunna se att ditt bolag har god likviditet.
I likviditetsbudgeten ställer du upp den summa du har på kontot just nu samt alla framtida inbetalningar och utbetalningar som du vet om. På så sätt får du en bra överblick över alla kommande kontohändelser och kan i god tid se ifall någonting kan diffa.
Värt att komma ihåg är att du kan ha olika kredittid på dina kund- respektive leverantörsfakturor. Även om det ser bra ut i budgeten kan det vara bra att hålla ett extra öga på NÄR pengarna ska komma in respektive gå ut, så du alltid har täckning på kontot.
En kostnad kan påverka resultat och likviditet olika
Med ovanstående förklaring känns det inte som några konstigheter att hålla koll på – och budgetera för – vare sig resultat eller likviditet, eller hur? Det finns dock några ytterligare parametrar att tänka på.
Så håll i dig nu, nu blir det krångligare genom att blanda in några bokföringstekniska bitar i ekvationen.
Du som hängt med oss ett tag minns kanske Sanjas artikel om avskrivningar, att du kan fördela ut kostnaden för en stor investering över tid, för att det inte ska påverka resultatet för mycket.
I den här kontexten skulle det i så fall innebära att du kan budgetera för att köpa en maskin för 2 miljoner kronor i år. Men eftersom det är en stor investering så skriver du av den kostnaden över 10 år.
Om vi förutsätter att du betalar maskinen kontant kommer din likviditet alltså att påverkas rejält eftersom du måste lägga ut 2 miljoner kronor på ett bräde. Däremot kommer det inte få samma effekt på ditt resultat eftersom du bara tar med 10 % av kostnaden (200 000 kr) på årets resultat.
När du lägger upp din resultat- och likviditetsbudget kan det alltså vara bra att fundera över om de inköp du kommer att göra under året är direkta kostnader eller om de kommer att skrivas av över tid, eftersom det kommer att få olika effekt på både resultat och likviditet.
