Hur funkar det egentligen med lön i ett aktiebolag? Hur beskattas utdelningen och hur funkar förmånsbeskattningen när man driver aktiebolag? Det finns många frågor som behöver svar när det kommer till skatt, förmåner och lön – vi har gjort vårt bästa för att besvara dem alla i den här artikeln.
Det råder förmodligen inga tvivel om att lön är en ersättning för utfört arbete som landar på bankkontot runt den 25:e varje månad. Men hur funkar det egentligen med lön i ett aktiebolag? Här nedanför går vi igenom allt du behöver veta.
Bruttolön är din lön innan avdrag medan nettolön är den summan du kommer få utbetalt när alla skatter och avgifter har dragits. Förenklat är alltså nettolönen det som hamnar på bankkontot, men räknar du exempelvis på din årsinkomst är det bruttolönen du tar i beaktning.
Bruttolönen består av:
Som arbetsgivare betalar bolaget utöver bruttolönen även arbetsgivaravgifter.
SGI är det som menas sjukpenninggrundande inkomst. Det är SGI:n som bestämmer vad för ersättning du får om du skulle bli sjuk. Den sjukpenningsgrundande inkomsten baseras på hur mycket lön du har plockat ut. Alltså väljer du att plocka ut en låg lön så kommer det att påverka både sjukersättning, föräldraledighet och pension. Därför rekommenderar vi att du har detta i tankarna när du planerar för vilken lön du ska ta ut. Längre lön = sämre ersättning om du skulle blir sjuk.
Att räkna ut vad du behöver fakturera för att få ut en lön du klarar dig på kan kännas klurigt. Det finns många aspekter att ta i beaktning, inte bara vad du vill få ut i handen utan även vilka fasta kostnader du har i bolaget som behöver täckas.
1. Hur hög lön vill jag kunna ta ut varje månad, före skatt?
2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader, har jag i företaget (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)?
När det kommer till utdelning i ditt aktiebolag finns det många parametrar att ta i beaktning. Frågan om utdelning eller lön är dessutom alltid en het potatis, där det enkla svaret är att en kombination av lön och utdelning kan vara den bästa vägen att gå. Detta för att de båda har olika fördelar – en utdelning ger lägsta beskattningen, men en lön ger sociala förmåner och bidrar dessutom till hur mycket utdelning du kan ta till så låg beskattning som möjligt.
När man pratar om utdelning kommer även begreppet rätt lön in. Det är en beräkning man gör för att få fram det gränsbelopp som gäller när du vill ta en utdelning som beskattas till 20 %. För att kunna använda sig av den så kallade huvudregeln måste du som ägare nämligen ha plockat ut en viss summa i lön under året.
Att planera för framtiden är lika viktigt när du driver eget som när du är anställd. Och för att du ska få en bra pension behöver du med ett aktiebolag ta ut lön samt betala in skatter och avgifter för att tjäna in till din allmänna pension från staten. Dessutom, för att kompensera för den tjänstepension som de flesta anställda har via sin arbetsgivare, bör du även spara cirka 4,5% av din inkomst.
I ett aktiebolag är det lönen du tar ut och skattar för som ger dig din allmänna pension. Ålderspensionen och den allmänna pensionen är nämligen inbakade i det du betalar i arbetsgivaravgifter.
TIPS: Testa gärna vår lönekalkylator där du enkelt kan räkna på hur mycket du faktiskt bör ta ut i lön
När du betalar ut lön ska du göra skatteavdrag. Det finns olika regler om det gäller lön för tillfälligt arbete eller om det gäller huvudsaklig inkomst. Är det huvudsaklig inkomst behövs mottagarens A-skattsedel som visar vilken skattetabell du ska använda dig av.
Det är även lag på att du som arbetsgivare vid varje löneutbetalning ska lämna uppgift till dina anställda om vad du redovisat i arbetsgivardeklarationen för deras räkning. Detta görs genom en lönespecifikation, och där ska bruttolön, avdragen skatt, eventuella förmåner, traktamente och andra kostnadsersättningar radas upp.
Det är mer än bara den överenskomna lönesumman som blir kostnaden för aktiebolaget när du betalar ut lön till dina anställda. I summan får du räkna in både semesterersättning och sociala avgifter – men lugn. Även här finns det smarta verktyg som hjälper till att ge en överskådlig bild över kostnaderna.
Säg att du har en anställd som har 30 000 kr i lön. För att räkna fram totalkostnaden ska du addera semesterlön och arbetsgivaravgifter. Enklast är att använda sig av kalkylatorn på verksamt.se, som ger oss följande uppställning:
Om det för den anställde även ingår försäkring och tjänstepension så tillkommer en kostnad för detta men även vad som kallas för särskild löneskatt på pension så ökar kostnaden ytterligare. Om vi håller fast vid exemplet med en månadslön på 30 000 kr skulle uppställningen för försäkringar (där pension är inbakad) se ut så här:
När du driver ett aktiebolag räknas du som anställd i ditt bolag. Det betyder att de första 14 dagarna som du är sjuk, så betalar ditt aktiebolag sjuklön till dig.
Efter 14 dagar sjukanmäler du dig till Försäkringskassan, och ersättningen du då får beror på hur mycket lön eller överskott du tar ut från ditt företag.
Förmånsbeskattning betyder att en anställd betalar skatt på förmåner som man fått på grund av sitt jobb och som enligt reglerna är skattepliktiga.
En förmån uppstår i sin tur när man som anställd får ersättning för arbete i annat än kontanter som bekostar privata levnadskostnader. Exempelvis kostförmån för fri lunch eller tjänstebil.
Skattepliktiga förmåner är sådana som du förmånsbeskattas för. Du som arbetsgivare betalar arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen och gör skatteavdrag för den anställde på samma sätt som när du betalar ut lön. Förmånen registreras på den anställdes lönespecifikation och ökar därmed skatten för denne.
Det finns även skattefria förmåner som den anställde inte förmånsbeskattas för. Till sådana förmåner räknas friskvård och julgåva upp till 500 kronor inklusive moms.
Förenklat handlar förmånsvärde om den besparing du (eller dina anställda) gör genom att få förmånen genom jobbet jämfört med att köpa den privat. Det är värdet inklusive moms som kan bli skattepliktig, och ofta pratar man om förmånsvärde när tjänstebil kommer på tal.
Så vad är egentligen skillnaden mellan tjänstebil och förmånsbil? Jo, en tjänstebil är avsedd att enbart användas i tjänsten. Att köra privat med en tjänstebil är begränsat till max 10 mil vid högst 10 tillfällen (dagar) per år. Om du kör tjänstebilen mer än så privat blir du förmånsbeskattad för hela perioden bolaget har bilen. Skatteverket kan be dig bevisa att du bara använder bilen i jobbet och det är därför viktigt (och förenklar avsevärt om du behöver redogöra dina mil) att föra körjournal.
En förmånsbil å andra sidan får användas både i tjänsten och privat, mot att den anställde förmånsbeskattas. Hur hög skatten blir beror på bilens förmånsvärde, och det är Skatteverket som årligen bestämmer förmånsvärdet för varje bilmodell. Samma princip gäller även för drivmedel till bilen. Betalar företaget bensinen räknas det som en löneförmån och du får betala skatt på det.
Huvudregeln när det kommer till förmåner är att de är skattepliktiga om det inte särskilt reglerats att förmånen är skattefri.
Statlig skatt eller statlig inkomstskatt. Kärt barn har många namn. Statlig skatt får du betala om du tjänar så mycket pengar att du hamnar över den så kallade brytpunkten för statlig skatt. Det är en slags extra skatt helt enkelt, som du betalar på den överstigande summan över brytpunkten.
Om du har haft ett positivt resultat i ditt aktiebolag kan du ta en utdelning. En utdelning sker alltid på skattade pengar, det vill säga aktiebolagets resultat efter att bolagsskatten fastställts. Du kan ta utdelning till 20 % skatt, så kallad lågbeskattad utdelning. Till vilket belopp du kan ta lågbeskattad utdelning räknas ut genom rätt lön och huvudregeln, alternativt med förenklingsregeln där du istället får ett schablonbelopp.
En utdelning i fåmansbolag ska redovisas på blanketten K10 i samband med din privata inkomstdeklaration året efter att utdelningen utbetalas. Det innebär att om du tar en utdelning i år, kommer du beskattas för den nästa år. Viktigt att ha med sig så du lägger undan eller i alla fall har med i beräkningarna i den privata ekonomin inför nästa år.
Bolagsskatt är en skatt som tas ut på den vinst som företaget har haft under året. Bolagsskatten uppgår till 20,6 % och är alltså den skatt som aktiebolaget betalar för sin vinst. Skatten kan påverkas av till exempel avsättningar till periodiseringsfonder eller representationskostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla.
Det är mycket information och många lagar och regler att hålla koll på när du driver aktiebolag. Det fina är att du kan ta hjälp där det behövs. Till exempel när det kommer till att ta ut lön, bestämma utdelning eller fylla i K10:an.
När Wint tar över din ekonomiadministration automatiserar vi inte bara din bokföring. Vi ser till att löner betalas ut enligt konstens alla regler och dessutom finns det ett gäng vassa ekonomer som är redo att hjälpa dig med viktiga frågor i företagandet. Du behöver med andra ord inte bli expert på skatt utan kan tryggt lämna det till Wint.
Som en bonus ser vi till att momsen betalas i tid, sköter dina betalningar och gör ditt årsbokslut. Allt till en fast månadskostnad. Låter det bra? Anmäl intresse för Wint, så hör vi av oss och undersöker om vi kan automatisera bokföringen i ditt aktiebolag.
